Du får passa dig som satan för jag glömmer aldrig bort vad gjort
Jag hatar att släppa taget om minnen, att ta bort konkreta minnen är det värsta jag vet men att glömma abstrakta minnen är nästintill omöjligt och vägen dit är så lång och smärtsam. Men jag låg ner på marken, glömde allt och reste mig upp igen - en obeskrivlig känsla. Det känns så jäääävla skönt. Jag ser fram emot livet.
Kommentarer
Trackback
